Den allra första galoppkapplöpningen i Sverige ägde rum 1814 men det dröjde nästan till sekelskiftet innan den första banan byggdes. Idag kan vi njuta av hästkapplöpningar i hela landet och det är inte bara startekipaget som har chans att vinna prispengar. Ryttare, ägare, tränare och till och med uppfödaren får del av kakan.

Det finns idag cirka 2000 hästar som tränas för galopp i Skandinavien och det finns en önskan om att öka den svenska aveln av galopphästar. Därför utgår en bonuspremie på 40% av insprungna belopp till ägare av svenskfödda hästar som vinner lopp. Det finns också en liknande premie för uppfödaren av dessa hästar.

Loppen

Galoppsäsongen i Sverige varar från april till december och innehåller år 2019 totalt 72 tävlingsdagar runt om i landet. Av dessa är 15 större tävlingsdagar som till exempel SM och Svenskt Derby. En sådan tävlingsdag kan innehålla flera lopp men varje häst får bara starta en enda gång.

Ett lopp är endera en slätlöpning eller hinderlöpning och banorna har antingen gräs eller sand som underlag. Max 15 hästar får starta samtidigt i ett slätlopp, 12 för hinderlopp. Det finns också vissa variationer beroende på bana. Om antalet hästar är fler än tillåtet stryks hästarna i första hand efter rangordning.

Handicap & Åldersviktlöpning

Förutom de två typerna slätlopp och hinderlopp så delas loppen även in i någon av kategorierna Handicap och Åldersviktlöpning. Det hela handlar i grunden om att man försöker ge alla hästar samma chans att vinna, precis som i Golf. I åldersviktlöpning får hästarna olika viktlättnader beroende på ålder och kön.

Handicaplöpningar handlar också om att hästarna får springa med olika vikt men här görs en bedömning utifrån hästarnas prestation och hur överlägset de vunnit tidigare. Handicap-talet går från 30 till 100 och i Skandinavien har vi bara en enda person som gör dessa bedömningar, en så kallad handicapper.

Formraderna

På formraderna kan du läsa dig till mycket inför det stundande loppet. Högst upp står bland annat distansen och vilken typ av lopp det är. Här hittar du också handicap-tal och namn på hästar och ryttare. Längst ner till höger ser du även hur mycket du får tillbaka per satsad 10-krona.

Högst upp på formraderna framgår också tydligt vilken prissumma som utgår till de startande. Antalet kapplöpningar har tyvärr minskat i Skandinavien de senaste 20 åren men som tur är har istället prispengen ökat. År 2018 låg den totala prisutdelningen på över 74 miljoner kronor, läs mer om prispengar nedan.

Vem får tävla?

Hästar räknas som ettåringar oavsett vilken tid på året de är födda föregående år och de flesta galopphästar köps in på så kallade åringsauktioner. Från det att hästen är 1,5 år tränas den inför att gå lopp och vid 2 års ålder får den börja tävlingslöpa. För arabiska fullblod gäller tre år.

Ston som väntar föl får tävla fram till 120:e dräktighetsdagen och måste efter fölningen vänta åtta månader innan de kan starta igen. Hästarna går normalt lopp fram till de når en ålder på 5 – 7 år. Efter det går de vidare till att användas inom avel eller annan ridverksamhet.

Vinstrikaste 2018

  • Ryttare: Per-Anders Åberg – 7,4 milj
  • Tränare: Lennart Reuterskiöld Jr – 5,4 milj
  • Häst: Snake Lake – 1,9 milj
  • Ägare: Hästgruppen i Lund AB – 3 milj
  • Uppfödare: Rävdansens Stuteri – 5,8 milj

Det finns alltså stora möjligheter att tjäna pengar på galopp om du väljer att sätta dig in i sporten. Regelverket kräver att du läser på lite och om du vill ha mer information eller statistik kan du kontakta organisationen Svensk Galopp som arbetar med att utveckla sporten i Sverige.